Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverbyggnad blott ett skelett, men ett
skelett skönt och symmetriskt. Kanske kan
dock dess herrligaste skönhet aldrig fattas så
djupt af någon som af den gamle
invalid-matrosen, hvilken endast kan få vara med i
minnet och drömmen.
Såsom en motbild till den harmoniska och
upplyftande anblicken af örlogsmannen
framrusade genom hafvet ett bullrande ångfartyg,
oberoende af väder och vind. Man tyckte sig
förnimma ett oformligt hafs-vidunder, som ur
sina väldiga näsborrar sprutade eld och rök
och under ett ängsligt qvidande läte skyndade
undan någon osynlig, nedifrån förföljande
fiende. En ångbåt vid sidan af ett seglande
krigsfartyg motsvarar kanhända den jemförelse, som
inbillningen kan uppdraga emellan en egyptisk
afgudabild och Apollo di Belvedère.
Ett litet stycke från fregatten, den vi sett
ankra på Fredriksvärns redd, låg en liten norsk
väl riggad skonert, hvilken inlupit nästan
samtidigt med örlogsskeppet. Men vi lemna den
för att genast sätta oss om bord på det sednare.
Fregattens såväl befäl som besättning hade
för denna afton förespeglat sig ett helt annat
mål, nämligen Vinga, den bekanta ankarplatsen
utanför inloppet till Göteborg. Men emot
middagen hade vinden labrat ut så mycket, att
stiltjen i förening med den starka
strömsättningen, som jemt satte vestvart, förmått
chefen att anlöpa Fredriksvärn. Kanhända bidrog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
