Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Hvad tänker du på — små barn få väl
leka med den, som är snäll emot dem!“
“Små barn, ja! Men . . .“
“Och ifall han tar mig på knät och visar
mig något vackert, såsom klockan, kråsnåln
eller så . .
“Tar dig på knät?“ utbrast Georg med
blixtrande öga. “Jag ville icke råda honom
till det — jag skulle då prygla honom både
gul och blå!“
“Bevars, en liten flicka som jag . . . hvad
menar du?“
“Jag menar, att du är en elak liten
trollpacka . . .“ Och härvid böjde Georg Fannys
vackra hufvud tillbaka, stal sig en kyss och
sprang på dörren.......................................
I högtidsrummet satt fru Holmer med
postillan framför sig. Hon tog hjertligt emot
Georg, frågade med en gammal bekants
deltagande om hans resa och utsigter och afhörde
med uppriktigaste välvilja de underrättelser, som
han derom hade att lemna, hvarjemte hon
vänligt bjöd honom att, så länge han vistades på
Grafverna, alltid anse Strand för sitt andra
hem.
“Jag kan ej önska bättre,“ svarade Georg
och förde vördnadsfullt den bleka fruns hand
till sina läppar, “och jag kan icke uttrycka
hur tacksam jag är för den godhet, både jag,
min dyra mor — den tiden hon lefde — och
nu sist min far fått röna!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
