Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att lemna Fanny rådrum att komma ut och se
hakarne och det öfriga till godo: “Gå, kära barn,
och säg till Stina att hon bär in bringan!“
Och när Fanny återkom, satt kolleretten
snörrätt och schaletten ärbart fästad med en
liten guldnål. Men omkring hals och axlar
fladdrade ännu lockarne lösa, ty de voro ju
så vackra, hade Georg sagt......................
På eftermiddagen föreslog Petter Gran, som
genom patron Holmers frikostighet med
portvinet råkat i det förträffligaste lynne, att man
skulle roa sig med att göra en liten lusttur
på tulljakten, allt till damernas förnöjelse.
Ehuru fru Holmer för sin ständiga
sjuklighet sällan var ute, biföll hon dock förslaget.
Fanny hoppade af glädje. Så gerna än
Fanny ville passera för stor, kom dock barnet
beständigt fram.
“Hvarför skall du vara så glad för detta?“
halfhviskade Georg, i det han gjorde sig ett
ärende att följa henne till dörren. “Ifall icke
tulljakten kommit hit i dag, så att du fått så
god konvoj, skulle jag bjudit dig i min båt
och rott för dig.“
“Ja, men det var ju icke tulljakten!“ sade
Fanny och sprang bort, lemnande Georg i
ovisshet om hennes ord härflöto af skämt eller
allvar........
Under seglingen, som gick ytterst präktigt
i det herrliga vädret och med den friska
vindon, som tillät gubben Gran att sätta till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
