Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“. . . och af glädje, när jag kommer igen!“
inföll Georg.
“Nej, då skall jag nog lefva,“ menade
Fanny glädtigare, “ty då åtminstone hoppas
jag att du tycker att jag är stor!“.................
Samma afton som Georg afgjorde denna
omständighet med Fanny, återvände Karolus
från en färd åt Drammen.
Den rastlöst verksamme Karolus hade
återigen blott några dagar att egna åt de sina:
nu skulle han till Göteborg, och så bar det
så lyckligt till, att Georg än en gång fick den
glädjen att göra en resa på Frifararn i sällskap
med Karolus. Och om nöjet och trefnaden af
denna lilla färd — hvarunder Karolus, såsom
han sade, examinerade Georg i yrket — talade
de sedan många år efteråt, alltid erinrande sig
något roligt, skämtsamt ord eller upptåg
der-ifrån, hvilken skämtsamhet också hjelpt Georg
att skingra smärtan efter afskedet från Fanny
och fadern.
Och nu satt Letsler åter öfvergifven.
Han hade väl ofta under sonens hemvaro
känt en längtan att finna sig rätt ensam. Men
då Georg nu var borta, nödgades han dock för
sig sjelf tillstå att kärleken var ett behof för
honom och att det låg något välgörande i
vissheten, att hafva ett kärleksfullt hjerta nära,
om än känslorna aldrig så sällan byttes i ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
