Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot gummans förbud, utan emedan han tagit
kakelugnen för mors dragkista.
“Jaså, far, jaså — jag ser nu hur det
är fatt!“
Gubben endast nickade och nickade.
“Och unga pojken se’n!“ återtog fru
Stormbom. “Tag ljuset här och frakta sig in till
sitt, så godt han kan . . . men, i herrans namn,
håll då fast ljusstaken och laga sig af, att jag
får gubben till sängs!“
“Fru Stormbom, jag tycker att detta är
ganska besynnerligt!“ sade Georg, på nytt
retad. “Och om jag vore som farbror, så vet
jag väl hvad jag gjorde • • •“
Nu bleknade fru Rebecka: icke ens
firandet af styrmansexamen kunde längre gälla som
ursäkt. “Gå och lägg sig!“ sade hon sträft.
“Visst icke . .. det är stjernklart: jag går
ut och spatserar.“
“Nej, se, så länge han är i mitt hus, blir
det icke några nattpromenader hvarken med
eller utan stjernor . .
“Kan fru Stormbom förbjuda mig att gå
ut eller tro att jag låter någon lägga band
på min vilja?“
“Bra, pojke, förbannadt bra!“ nickade
gubben. “Ge henne än ett lag, så stryker
hon snart segel.“
Fru Stormbom hörde aldrig hvad hon ansåg
under sin värdighet att höra.
Emellertid hade Georg gått ut i förstugan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
