Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(såsom äldsta delen kallades) hade i sednare
tider uppförts flygelbyggnader af korsvirke med
höga fönster, som gjorde att det hela från
sjösidan fick ett fornstolt utseende.
Detta var Helgenäs, kommendörkaptenen
von Urs egendom.
I det ögonblick vi inträda på den gamla
egendomen, har solens första strålar knappt
hunnit mer än helsa på de grofhuggna
riddar-bilderna, som på ömse sidor pryda trappan till
hufvudingången, en trappa, om h vil ken
legenden förmälde att dess breda flata stenar
blif-vit röfvade från någon kyrka. Ännu tycktes
allt lefvande vara försänkt i slummer.
Slutligen signalerade en väldig klocka från
ena flygelbyggnaden att förvaltaren vaknat, och
liksom genom mekanik blef då rörelse i alla
vrår och vinklar af de nedre regionerna.
Vid 6-tiden stack förvaltaren hufvudet ut
genom fönstret, för att göra sig underrättad
om vind och väderlek. Det var ett ärevördigt
gubbhufvud, ett af dessa, som det är en
hjer-tats lust att betrakta för dess obeskrifliga
gammaldags fryntlighet.
Klas Ivar Ignelius hade snart under ett
halft sekel haft vården om von U:ska familjens
stamgods. Han hade upplefvat många
minnesvärda skiften inom denna slägt och såg nu i
kommendörkaptenen sin fjerde husbonde.
Från urminnes tider gick en sägen, på
hvil-ken likväl få trodde, att Helgenäs’ egare aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
