Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna var så mycket kärkomnare, som han,
ehuru räknekonstens alla hemligheter anlitades,
icke kunde utsträcka de återstående hackorna
ens så långt, att de betäckte skjutsen fram till
Helgenäs. Han måste åter anlita sin fintlighet.
Vid framkomsten befann han sig således,
genora ett under vägen hastigt påkommet
illamående, så sjuk att han nästan bars ur
kärran. I detta tillstånd kunde han naturligtvis
icke besväras, hvarföre det föll af sig sjelft att
kommendörkaptenen affärdade skjutsbonden.
Då gästen en timma härefter vaknade ur
sin mattighetsslummer, frågade han genast
efter bonden. Men värden bad honom för all del
icke möda sig med att tänka på sådant lappri,
en begäran, den baron Henning biföll för att
ej synas småaktig.
Värre blef nu en annan sak.
Hans illamående var ingalunda en
fullkomlig dikt. Alldenstund han i flere dagar
alltid ätit middag der, hvarifrån han sist kom,
och på det ställe, dit han anlände, förtärde
endast ett glas mjölk och en skifva bröd, befann
han sig för närvarande i ett så utrnattadt
tillstånd, att han till och med skulle velat
uppoffra en af sina tvänne utländska moderna
västar, ifall han genast utan krus kunnat ega det
oskattbara nöjet att få äta sig mätt. Men att,
just under det han led af hunger, nödgas med
svårighet och endast helt långsamt förtära några
skedblad soppa, var mer än outhärdligt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
