Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig till sin far, men då hon erinrade sig den
tystnad, han alltid iakttagit öfver detta ämne,
som nu blott ett envist förslag af henne sjelf
framkallat, drog hon i betänkande att
framställa sin önskan . . . Något annat måste
uppfinnas.
“Du är så tankfull, mitt goda barn!“ sade
kommendörkaptenen, efter att ha intagit sin
plats vid tébordet.
“Kära pappa, jag tänkte blott på en
småsak. Jag kommer från tant — det var något,
som ej var henne rätt i lag.“
“Stackars gumma!“ svarade
kommendörkaptenen med mycken godhet. “Jag är dock
förvissad om att du icke låter henne sakna
någon önskan, som du kan uppfylla?“
“Nej, visst icke, pappa! Jag håller ju så
hjertligt af henne, och i trots af hennes lilla
förnäma stelhet är jag säker att hon också
håller af mig . . . Men se, jag har glömt baron
Hennings kopp — ursäkta, jag ber!“
“Ursäkta ingenting?“ svarade Henning,
förtjust öfver denna tankspriddhet, i hvilken han
ej kunde förmå sig att se mer än en förklaring.
“Jag är alltför lycklig, blott icke fröken
glömmer mig sjelf!“
Elvira såg upp. Hennes blick föll med
likgiltig välvilja på baronens hyggliga ansigte.
“Jag är säker,“ sade hon leende, “att baron
Henning icke ger mig tid dertill!“
Från den sida, baronen nu en gång oåter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
