Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Pappa säger icke så på allvar!“
“Jo, min lif och själ, på fullt allvar!“
“Hvem sparar in hushållerskan, som pappa
var så god och ville taga?“ hviskade Fanny
och stack nu hufvudet in genom luckan.
“Det veta vi väl — men tror du icke att
du på alla dina gunstlingar slösar bort vida
mer än kost, lön och presenter till en
hushållerska skulle kosta? Jo, tre gånger om.
Du visste nog hvarföre du ville bli ensam om
besväret.“
“Det kan väl vara så, pappa, men
ruinerad blir pappa i alla fall icke, det inser jag.
Och som några varor ändå alltid bli öfver och
förlegade, är det ju bättre att ge dem till de
fattige, som icke kunna köpa dem, än att låta
dem mögla bort!“
“Du, din pratmakerska, drar nog försorg
om att ingenting hinner mögla bort... Men
klockan är nu qvarten öfver 1 — det skulle väl
vara tid då att få middag i ett ordentligt
borgarhus!“
“Tobaken, pappa lille! Jag är ej i stånd
till att uthärda gamle Tolles och Säfö-Petters
bedjande blickar — och jag kommer troligen
på den lilla nätta idén att stjäla tobak, om
ej pappa skänker mig den!“
“Och derefter blir det väl snus, kaffe och
socker? Mjöl och potatis vill jag ej tala om,
ty om du ej ger bort mer, än du får till det
ändamålet, vill jag aldrig vara hederlig karl!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
