Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Få vi toddyn hit in i salen, Fanny .. Vår
vän här tålde icke vid hettan på kontoret!“
Det var patron Holmer som yttrade dessa ord,
i det han tittade in genom dörren till Fannys
kammare.
“Toddyn, nå bevars ... den kommer straxt!“
“Bär in glasen sjelf, min flicka, och håll
löjtnanten sällskap, medan jag förseglar min
post och gör upp frakten med Nils i Nöddö!“
“Kan icke jag göra det, pappa?“
“Nej, tack skall du ha — mina frakter
sköter jag helst sjelf!“
Och med ett förargligt småleende öfver
Fannys ovillighet drog patronen igen dörren
och återvände till kontoret.
Sedan Fanny med vanlig fruntimmerstalang
sökt gifva sig utseende af fullkomligt lugn och
dröjt så länge som hon möjligtvis vågat af
fruktan för ett nytt besök af pappa, steg hon
med brickan in i salen, der, till råga på
förtreten, herr Gran satt och studerade just den
för Fanny intressantaste sidan i
Göteborgs-bladet.
Men icke gjorde den unge jaktlöjtnanten
någon anmärkning. Han var en alltför bildad
man, åtminstone efter sin egen åsigt, att
begå en “faute“: han hade ingenting sett och lade
bladet med all upptänklig likgiltighet på bordet.
Det var nu fyra år förflutna, sedan gamle
Petter Gran uppgjort den i allo så förträffliga
planen om sin brorsons och Fanny Holmers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
