Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Tand för tunga, gumma!“ dundrade
gubben, som vid tanken på sin kommande
verksamhet redan kände inflytandet af sjöluften.
“Du skall veta, att han är kapten nu med eget
fartyg!“
Fru Rebecka gjorde en djup nigning och
slog händerna tillsammans. “Så vill jag också
dricka ett glas, det är kapten Georg värd!
Gud välsigne honom—jag tar hans lycka så
varmt som vore han min egen son.“
Det var champanj som nu fräste i
glasen. Och i trots af allt gubbens bemödande
föll en tår i skummet, då han af alla krafter
skrek: “Hurra för briggen Eltira Kornelia,
kapten Georg Letsler och — hans styrman
Kristian Stormbom!“
Fru Rebecka hade vid den sista meningen
så när satt champanjen i vrångstrupe. “Hvad
säger du, far, inte vill du ge dig ut på sjön igen?“
“Tyst, gumma, prata inte! Tror du att
jag ärnar i evighet sitta här och raffla dina
trasor som ett inhyseshjon? Ännu är det lif
i gubben.“
“Men jag, far?“ Den starka qvinnan
darrade på målet. “Tänker du inte på mig?“
“Skulle jag inte tänka på dig, mor? Det
har jag gjort, alltse’n vår Herre skickade dig
i mitt farvatten, och skall väl också göra tills
jag kastar ankar i sista vinterhamnen. Men sjön,
vet du, är halfparten af mitt lif!“
“Drick, fru Stormbom lilla, drick och låtom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
