Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
oss vara glada!“ uppmanade Georg. “Gubben
kommer igen en gång till så kry.. låt honom
nu få fira sin födelsedag i ro!“
Fru Rebecka smålog. “Du känner väl
bäst sjelf hvad du tål, far! Men du är nu
gammal vorden.“
“Nå, så är der en, som är ung och har
kraft, och jag har erfarenheter. Se så, lugna
dig mor — du skall se, sådana präktiga
saker jag förer hem till dig. Och nu må vi,
kapten till ära, göra oss en liten bål... det
var knäfveln till fin och skön arrak, Georg,
som jag fick af dig! Champanj är bra att
klara strupen med, när man först tagit in
något så att han behöfver klaras.“
“Jo, nu hörs det, far, att du ärnar
öfver-ge landbaken!“ menade fru Rebecka
småleende. –-
Öfver det haf af glänsande förhoppningar,
på hvilket Georgs fantasi denna natt seglade,
lyste en stjerna, hvilken egentligen gaf rätta
glansen och lifvet åt de apridda partierna.
Denna stjerna var Fannys bild, och ju längre
Georg betraktade den, i desto skärare och
renare ljus syntes den honom.
“Nu,“ sade han till sig sjelf, “finnes —
himlen och min gamle chef vare pris — icke
mera det hinder, som min far upprest mellan
henne och mig! Nu är jag min egen. Men
hvad vore det väl bevändt med all denna
sall-het, om ej hon skulle dela den?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
