Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommendörkaptenen och såmedelst göra slut
på pinan.
I det han ögonblickligt uppreste sig,
snuddade han med armen mot den på kolonnen
stående postlinsvasen. Vasen föll i golfvet och
sprang sönder.
Först vid åsynen af bitarne infann sig hos
Henning den afkylande frågan: “Hvarmed skall
jag betala den der?“
Detta var ett af de få tillfällen, då
passionen tog ett sådant välde öfver honom, att
han för den glömde icke allenast den
studerade konsten att beherrska sig, utan äfven sina
hushållsprinciper. Och minnet häraf blef honom
så mycket bittrare som han tillika hade det
missödet att icke se sitt ändamål vunnet:
kommendörkaptenen vaknade ej, och Georg och
Elvira läto ingalunda det ögonblickliga
deltagandet i vasens ändalykt afbryta samtalets
fortsättning....
Vid té-tiden inträdde kommendörkaptenen
och föreslog en promenad på den herrliga
aftonen, “såvida“, tilläde han skämtsamt, “Georg
icke föredrager att gå om bord?“
“Skulle det bero af val,“ svarade Georg,
upprymd, “så måste jag tillstå att för
ögonblicket icke ens briggen lockar mig!“
“Bevars, flickor,“ fortsatte
kommendörkaptenen, “hvad sägen jom detta öppna
erkännande af ert välde?“
“Att kapten Letsler redan lärt sig konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
