Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höra vår glade värd kapten Broscher, be om
en förklaring öfver grunden till herrarnes olika
tankar... Men glömmer jag icke alldeles att
fråga efter Skandinaviens beherrskare —jag
gissar att både han och kapten Letsler haft
ett förfärligt besvär i dag?“
“Obetydligt i förhållande till det nöje,
som vi vänta oss. Men jag försäkrar att
kapten Broscher blir otröstlig, om han för länge
skall kika efter sina käraste gäster! Tékitteln
sjuder redan vid det här laget.“
Nu inkom Vendela och straxt derefter
kommendörkaptenen, och härmed blef lif och
rörelse, till och med i baron Henning, som icke
ville låta onkel märka att han hade ett mindre
godt öga till den förklarade gunstlingen.
Georg nappade till sig Elviras schal, som
jemte kappan hölls af betjenten, och hjelpte
henne att svepa den om sig, icke under
fjäskande artighet, men med en ifver, som nog
var litet varm, och Elvira emottog hans
tjenst-aktighet liksom hon på intet sätt funnit den
vara ur vägen.
Kommendörkaptenen fann kanske
detsamma, men som han varseblef en för honom lätt
begriplig darrning i baron Hennings
anletsdrag (baronens sträfvan var honom
längesedan klar), yttrade han i den friska, muntra
ton, som nu på en tid kommit i svang: “Be-
sitta, hvad de sjömännen ändå äro för djerfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
