Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krabater: man ser hur gerua de äro
behjelp-liga att tackla ett vackert fruntimmer! Men
man kan ändå icke annat än skratta åt den
varlighet, hvarmed de ta i godset: är det icke
alldeles, som om de handterade glas ... Jag
tror han sprang rakt förbi dig, min käre
Henning?“
“Det var jag, onkel,“ svarade Henning,
häftigt virande på mustascherna, “det var jag
som icke sprang förbi honom!“
Georg gaf ej akt på hvarken det ena eller
andra af dessa yttranden. Hans blick var
fängslad vid den stora spegeln, hvilken
åter-gaf Elviras bild, under det hon framför
densamma stod sysselsatt med att påknyta sin hatt.
“Skola vi nu ge oss af, min gosse?“
frågade kommendörkaptenen, hvars öga troget
följt Georgs ....
Då sällskapet nedkommit till stället, der
barkassen låg, hoppade Georg naturligtvis först
ned, för att hjelpa damerna. Men till hans
obeskrifliga harm — enär detta var något, som
egentligen kunde anses som hans obestridliga
rättighet — sprang också baronen ned i samma
ögonblick, fattade Elviras hand och nästan
lyfte henne i båten. En hånande blick på Georg,
som nödgades nedfälla den redan utsträckta
armen, stegrade dennes inre raseri till en så
mycket högre grad som Elvira måste hafva
sett att han blifvit så godt som undanknuffad
på den farkost, hvilken han sjelf kommenderade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
