Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt besitter Helgenäs, raå han gerna veta allt,
ty så mycket kan jag förtro dig, att på intet
annat vilkor kan hvarken han eller hans
efterkommande göra något anspråk gällande.“
“O, pappa,tt utbrast Elvira, och hela den
återhållna glöden låg uppenbarad i hennes ton,
“jag förstår och är sjudubbelt nöjd deröfver
att blott jag kan skänka honom dessa
rättigheter!“
“Och det andra, som du nämde, var
naturligtvis blott en fantasi, hoppas jag?“
Dessa ord slungade Elvira tillbaka ur den
himmel, hvari hon redan inträdt. “Han nämde
för mig en ungdoms-vän, hvars namn han
önskade briggen skulle bära jemte mitt.“
“Du har drömt, mitt barn!“ Öfver den
gamle sjökrigarens väderbitna kind göt sig en
stark rodnad.
“Icke så, pappa! Jag har ej glömt
namnet Kornelia.“
“Detta är märkvärdigt!“ återtog
kommendörkaptenen långsamt. “Någon barnslighet,
kanske också ett försök att se hur du skulle
upptaga detta skämt: allvar kunde det ej vara.“
“Förutsätt det likväl, pappa!“
“Huru vill du att jag skall kunna
förutsätta en fullkomlig galenskap! Skulle Georg
Letsler hafva vågat förolämpa sin gamle chef
i hans egen dotter? Kan jag tänka något
sådant om den, som jag älskat nästan mer än
min egen son!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
