Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krympa ihop!“ svarade gubben skrytsamt. “Och
bättre qvinna, än det blifvit af vår lilla
Johanna, kunde Karolus aldrig fått!“
“Ja, hon är allt makalös, det må jag riktigt
nock sjelf utlåta mig om för en gammal vän!“
inföll Karolus. “Och jag säger intet mer, än
blir kapten Georgs qvinna så pass, så är han
tillräckligt bergad!“
“Står du vid löftet, som jag fick för fyra
år se’n, Karolus?“ återtog Georg, bortslående
det förra ämnet, och visade på Elias den yngre,
Karolus’ äldste son, som höll på att hjelpa
Nisse vid slut-stekningen af fisken.
“Topp, vill kapten ha pilten till kajutvakt,
så skall det inte vara mig emot, för jag vet
att han inte kan segla under dugtigare karl!
Men nu skall han först resa lite med far sin
tills han får första daningen och lärt sig sköta
seglen på Frifararn.“
“I morgon bittida vill jag genast om bord
på Frifararn!“ Och vid hågkomsten af de
niånga trefliga äfventyr, som han der
upplef-vat, strålade Georgs öga. "Ack, den
Frifararn, den Frifararn!“
“Nu blef skratt och prat och lif och
glädje. Och i så godt lynne som om tvedcägt
i känslor och tankar aldrig funnits till,
skildes Georg från sina gamla vänner och
somnade med tankarne midt inne i sin ungdoms
glada drömverld ....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
