Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig lycklig, hvilken aldrig kan göra mig
lycklig, äfven om den delades!“
“Är ej detta ett slags galenskap?“
“Jag tror icke det, pappa!“
“Du vill således helt enkelt säga mig, att
du älskar två qvinnor på en gång?“
“Jag älskar dem icke bägge, pappa: jag
älskar blott Fanny, och jag tycker mig nästan
kunna hata Elvira för det hon tändt en eld,
som jag afskyr att känna för någon annan än
den enda, som jag alltid älskat.“
“Och vet du hvad jag säger dig, Georg —
jo, att hvad du känner för Elvira, är en
lidelse så glödande som blodet kring ditt
hjer-ta! För Fanny deremot, upprepar jag, att* det
är ett barndomsminne, hvilket du, emedan du
finner det vara ädelt och rätt, äflas att anse
som en djup böjelse. Men akta dig! Begå ej
i den sinnes-yra, hvari du för närvarande
befinner dig, en handling, som skulle stämpla dig
till en menniska af, lindrigast sagdt, tvetydig
karakter! Ingen man, som vill räknas ega en
skymt af förnuft, går utan tvång att fria till en
qvinna, under det hans själ är uppfylld af en
annan.“
“I detta, pappa, måste jag få dömma sjelf!
Om det är möjligt att man kan brinna för två
qvinnor på samma gång“ — något som
verkligen var händelsen med Georg — “så måste
likväl den ena lågan slockna af sig sjelf, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
