Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att jag för henne velat försaka min högsta
lycka på jorden: dig! Men jag vill icke hafva
något doldt för dig. Hon har under ett par
veckor berusat mina sinnen, mitt hufvud:
aldrig mitt hjerta. Det har icke varit dig
otroget, min Fanny, och derföre flydde jag från
henne till dig, att du med din kärlek måtte
hålla mig qvar, så vida du efter denna
bekännelse anser mig värd din kärlek?“
Fannys starka rörelse hindrade henne en
lång stund från att svara. Slutligen sade hon,
med ansträngning hämmande de bittra tårar,
som oupphörligt ville framtränga. “Jag är ej
säker på det, Georg! Jag tror icke att en
karl, som låter berusa sig af den ena
qvin-nan, kan sätta högt värde på den andra..“
“Om ban ej det kunde, skulle han ej
sjelf-mant hafva återkommit ! Men han har icke
blott gjort det, Fanny, han har ju midt under
förblindelsen insett att sällheten endast
viu-nes med dig.“
“Må vara att du tror detta, Georg, men
jag älskar dig för djupt och innerligt att
bifalla ett försök, som, efter det du nu
meddelat mig, säkerligen icke skulle utfalla lyckligt
... Dessutom, Georg — jag är visst icke stolt:
det vet du väl att jag icke är ... men min
största rikedom försakar jag hellre helt och
hållet, än jag delar den!“
“Nej, Fanny, du får ej vara orättvis! Min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
