Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för sådana sjukdomar! Luften verkar lika
öf-verallt, då hjertat icke är friskt.“
“Och i morgon, mitt barn, klockan’1,
såsom bestämdt är ..
.. resa vi!“
Nu inträdde Vendela.
Ej anande hvad som sednast förefallit,
tycktes hon ej heller nu märka någonting. Hela
hennes väsende var förklaradt. Elvira hade
sagt henne saker, dem hon icke kunde betvifla,
enär hon väl visste att Elvira aldrig skulle
hafva tillåtit sig ett skämt öfver detta grannlaga
ämne. Men huru Elvira kunde veta att
Henning ärnade begära henne, den fattiga Vendela
till sin hustru, det begrep hon icke. Hon
trodde visst ej att Henning kunde älska henne
mycket, men att han ändå till en viss grad
höll af henne och insåg hennes lilla värde,
detta trodde hon, ty eljest skulle ingenting
förmått honom att taga ett steg, som han ej sjelf
ville.....
Kommendörkaptenen och hans familj
be-gåfvo sig till det för dem anställda aftonnöjet.
Henning var artig mot Vendela.
Uppmärksamheten gick ej till öfverdrift, men ändå
till den punkt, att man i sällskapet hviska de
att det nog syntes på hvad håll han var
fängslad. En sådan häntydning nådde Vendelas
öra, och hennes hjerta klappade af sällhet.
Om andra, hvilka hade mera opartiska ögon
än hon, kunde tro det, hvarföre skulle ej också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
