Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg hade egentligen ganska litet haft
tillfälle att lefva i hvad man kallar “en fin
societet“, men han hade blifvit uppfostrad af en
mor, hvars naturliga takt och fina känsla ledt
hans omdöme. Och sjelf begåfvad med denna
sanna takt för det passande, sågs han aldrig
göra eller säga något, som icke väl lät sig
göras och sägas af en ung, lefnadsglad sjöman,
hvilken, såsom hvar man vet, aldrig anses vara
så strängt bunden vid de uppspetade formerna
som herrarne på landbacken.
Georg hade helsat och utbytt några
artiga ord med värdinnan, och nu gick han dri-
stigt fram till fröken von U., som obesväradt
sade: “Jag tror kapten Letsler rangerar sig på
flyttfåglarnas sida ?“
Det der lät ju ingenting, och ingen gaf
akt på de utan minsta vigt uttalade orden.
Men från Elviras öga utgick en hastigt
försvinnande stråle, som likt en pil sköt genom
Georgs själ och gaf hans kraftfulla föresats en
omärklig svigtning.
‘‘Jag skall ej se på henne!“ tänkte han,
men emot sin vilja måste han se upp, då han
svarade: “Jag bekänner min frändskap med
dessa olyckliga stackare, som jag ofta
beklagat, och jag begär ej bättre än att någon
annan ville beklaga mig igen!“
“Jag hoppas likväl att ingen visar herr
kaptenen ett så obehörigt deltagande.
“Detta var egentligen litet hårdt sagdt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
