Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagligen stegrades vid minnet af den tid, då
detta äretecken förvärfvades, “jag har tagit
den på, emedan vi i dag ha den 19 oktober,
min och salig Rebeckas bröllopsdag.“
“Ack, käraste farbror, då skola vi dricka
en skål i qväll för en af de värdigaste qvinnor
jag någonsin känt. Säll den, som med farbror
kan säga: ’Jag har haft den bästa delen!’“
“Du gör mig helt vek om hjertat!1*’ sade
gubben med darrande röst. “Rebecka var den
bästa qvinna, som vår Herre skapat, och fastän
glaset inte mer smakar som förr, tackar jag
dig för det du föreslog den skålen! Annars
är det skräp med gamle Stormbom nu: om
någon af pojkarne får ett rapp låtsar han darra
bara för respektens skull. Och fordras det ett
raskt tag i spelet eller i något af fallen och
jag springer å stad för att hjelpa, så be de
att jag skall vara så god och “tocka mig“.
Detta, min herr kapten, fastän det så är
verl-dens och tidens gång, må du tro svider i
bröstet på en gammal sjöman, som i all sin tid
varit van att vid slika tillfällen vara den
främste!“ Vid slutet af dessa ord svepte gubben
kavajen tätare omkring sig och satte sig åter
ned på luckan.
“Farbror är i afton vid ett ovanligt
ned-stäindt lynne!“ sade Georg och tog plats
bredvid gubben. “Tänk icke nu på det, som
farbror kallar tidens gång — det går mig och
många tusen andra sjömän på samma sätt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
