Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hämna det förfärliga straff hans kropp
utstod, ännu under de mörka höstnätterna far
omkring och sätter opp fyrar, än här och än
der, för att narra sjöfarande. Sjelf har jag
aldrig fått sigte på ett dylikt bländverk, men
trovärdiga sjömän ha talat om många fall, då
de så när satt till både lif och skuta för en
sådan fyr — och det skall vara alldeles samma
förhållande med Lässö-gubbens fyrar som med
lyktgubbarne på landbacken.“
“Om ej farbror upptoge det illa,“ yttrade
Georg, “så skulle jag säga att detta är åter ett
bidrag till vår sjömans-poesi. Dessa gamla
sägner äro så tilldragande, att man icke kan
annat än lyssna till dem, men det går icke
an att låta vidskepliga tankar rotfästa sig!“
Gubben aflägsnade sig, i det han sade:
“Jag går bortåt skansen och tittar mig om litet!“
Med kavajen tätt svept omkring sig,
vandrade Georg af och an. Hans öga blickade
ut i den mörka natten och öfverfor ofta den
ensligt glimmande fyren, som skulle vägleda
hans färd öfver de skummande fälten .. stundom
spändes det åter på de spöklika masterna, som,
för hvarje lyftning fartyget fick, tycktes höja
och höja sig tills de nådde himmelens sky.
Då och då tittade månen fram, när han fick
sig en liten fri fläck bland de farande molnen,
och stormen dånade med mäktig kraft under
kampen mot vågen.
Georgs bröst svällde, såsom det alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
