Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höra någon signal från sin älskade kaptens
läppar.
“Kapten, kapten!“ ljöd det sakta från mun
till mun, och på de allvarsamma sjömännens
anleten lyste den oförställdaste glädje.
“Tack, gossar! Ni är väl alle man?“
“Alle man, kapten!“
“tiodt .... Tysta nu som murar! Här är
ingen tid att förlora!“
“Vår styrman, gamle Stormbom?“
“Han,“ sade Georg i stark rörelse och
pekade uppåt buskarne, “har gått till den långa
hvilan. Jag förmådde endast rädda hans lik,
men gifve gud att vi allesammans, när den
timman en gång slår för oss, måtte kunna
mönstra af med så godt samvete som han!“
Det gick liksom en suck öfver liela
besättningens läppar — gamle flaggskepparen
hade ju varit allas deras far — ögonblickligt
aftäcktes allas hufvuden och en högtidlig
af-skedsnick egnades åt den plats, som kaptenen
utvisat.
“Och nu,“ sade Georg, då han i de
ombytta kläderna, som kajutvakten haft den
rådigheten att medföra, kände sina lemmar återfå
värma och spänstighet, “nu raskt till handling
— det är tid för oss att böija spela med i den
här natthistorien! Om gud vill och min plan
lyckas, skola vi fånga skurkarne i deras egna
nät. Vi få emellertid ett godt stycke arbete.
Ge nu akt på mina order... Ni far med båten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
