Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qväll. Bergens skuggor började redan teckna
sig på liafvet, då jag, som länge önskat göra
en liten tur genom Bohusläns intressanta
skärgård, satt i aktern på ... nu måste kapten
Lets-ler gissa?“
“På någon liten fiskarbåt?“
“Nej, på sjelfva tulljakten!“
“Verkligen — hur bar det till?“
“Jo, derigenom att jag begagnade tillfället
att få göra sällskap med patron Holmers till
deras hem. Jag måste bekänna, att jag var
alldeles förtjust i den vackra Fanny!“
Detta var till en del sant, ty Elvira hade
i grunden ett för ädelt sinne att icke inse sin
medtäflarinnas värde.
Hon hade naturligtvis till den högsta
möjliga grad plågats i Fannys närhet, hvarje
leende på Fannys sköna läppar, hvarje blick ur
hennes milda ögon var ett styng i Elviras hjerta,
men likväl åtrådde hon att känna styngen ännu
djupare, i förhoppning att den närmare
bekantskapen med denna qvinna, i hvilken hon ville
lära sig att betrakta Georgs tillkommande maka,
skulle döda hennes hopplösa kärlek ... Ännu
ett skäl hade dock föranledt Elvira att tala
om sin brinnande längtan efter en färd i
skärgården och att med sina artigheter så snärja
både patron Holmer och jaktlöjtnanten, att den
förre, på det högsta smickrad af den sköna,
förnäma frökens förtrolighet, erbjöd sitt hus
till hufvudstation och den sednare sin jakt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
