Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ego. Nuvarande baron kunde väl aldrig
påräkna att få den, men som olyckan var
framme, tillföll den ändå honom. Han är den
§erde egarn i min tid. Men när fröken
Elvira gifter sig, går den ur familjen på
mansidan.“
“Fins då ingen gren mera,“ frågade Georg
med häftigt klappande hjerta, “som kan räkna
sig i slägtskap ?“
“Nej, ingen!“ afbröt gubben suckande.
“Och den, efter hvilken
kommendörkaptenen ärfde godset, hade ingen arfvinge?“
Gubben betraktade med forskande blick
den unge kaptenen. Derefter sade han: “Icke,
så vidt vi veta — han dog utrikes...
Innan-dess föreföll dock ett och annat. .. Men
klockan skrider väl till half 1, och jag uppehåller
herr kaptenen“..................................
I uppsatt mössa och i hela prakten af en
styf-rynkad grå sidenklädning och uppstående
fräs satt tant Rezia i sin rullstol, roande sig
att med en liten silfverborste putsa de
glänsande naglarne ännu finare och slätare.
Jungfru Sofie stod bredvid med en flaska,
innehållande någon behaglig essens för händerna.
När detta bestyr var slutadt, yttrade tant
Rezia: “Har du hört, min flicka, om baron G:s
komma hit?“
“Ja, till middag, hennes nåd!“
“Det är bra... Gif akt nu på hvad jag
säger dig! Ifall jag beslutar mig till att tét
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
