Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon till de raska karlarne, som sträfvade allt
hvad möjligt var.
“Vi få nock hjelpa oss utan fyr!“ inföll
Sven. “Men väl är, att vi inte ha långt
stycke att ro, för det är arbete som käns i
kroppen!“
“Ja, stormen“, menade Berndt, “är inte så
vådlig, men sjön är djeflig!“
Fanny höjde sig nu för att vid en ny
månglimt blicka åt Vestraön. Men hastigt
genomfor henne en ilning, som ej kom af stormens
inverkan, och under häftig hjertklappning
yttrade hon: “Gossar, nu äro goda råd af nöden:
vi ha icke mycket att välja på — der ligger
tulljakten i lä om Vestraö-udden!“
“Ja, fan i min lilla låda, gör hon inte!“
utlät sig Berndt.. . “Hvad skall det betyda?“
“Just hvad jag från början trodde: han
har lemnat. pappa försprång att komma hem,
men sedan han förvillat honom och låtsat
ta annan väg, har han vändt tillbaka, för
att i god tid på morgonen börja sina
göro-mål.“
“Den fördömde korpen ... Men han är ju
väl med patron, mamsell lilla?“
“Hvad helst han är, så ligger han der nu
och stänger vägen för oss. Det vore en
galenskap att ens tänka på att lägga till vid andra
sidan, ty Ture Gran sofver aldrig med me^än
ett öga.“ : » ~ l;*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
