Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Men än en gång: i den händelse,“ pustade
Holmer, “att jag ej kan förmå henne till
detta ja?
“I den händelsen, hvilken jag för vår gamla
vänskaps skull och herr patronens framtida
affärer uppriktigt önskar ej måtte inträffa, ser
jag mig tvungen att förvandla vårt lilla skämt
till allvar! Och har man en gångvändt afvog
sköld mot hvarandra, så vändes den ej lätt
tillbaka. Herr patron torde ursäkta att jag
nu talar med all den tydlighet, som jag anser
saken fordra, men jag ber herr patron tillika
vara öfvertygad att en sådan förändring skulle
tillfoga mig sjelf den djupaste sorg, ty det
ligger något bittert i att se en man, så aktad,
och jag kan väl säga så afundad af de andra
köpmännen, på en gång falla från sin
betydande ställning till en högst medelmåttig.
Herr patron vet att jag icke öfverskattar
följderna.“
Holmer satt alldeles handfallen. “Låt oss
ännu icke misströsta, min gode herr löjtnant!“
stammade han. “Jag skall göra allt hvad i
min makt står, ty jag vet ingen på jorden
som jag mera fruktar att ha till ovän.“
“Det tror jag nog ... Men ännu ett!
Genom den obegränsade eftergifvenhet, jag visat
för herr patrons smuglerier, har jag
ådragit mig fiendskap från så många håll, att jag
knappt kan tälja mina fienders antal. Bli nu
våra band brutna, så iuser herr patron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>