Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade och måste slutligen tro att vi ej haft mer
än det, hvarpå han nu lagt beslag.“
“Det kan du icke ha så orätt i, min flicka!
Men hvad var det för ett annat skäl?“
“Det pappa“ — sade Fanny, i det hon
vänligt och med intagande ödmjukhet kysste sin
fars hand—“att jag hoppades’att denna
förfärliga dag skulle blifva pappa ett minne
nog varaktigt att för framtiden afhålla pappa
från f -
“Godt, godt, du är ett snällt barn, ett
väl-signadt barn—jag önskar att hvar och en far
hade en sådan dotter! Förlusten, som jag
gjort, är stor, men den är ett rakt intet mot
hvad den kunde ha blifvit... Hvar i guds
namn har du gjort af sakerna, det öfvergår mitt
förstånd?“
“Vi ha i natt varit ute med dem, jag,
Berndt och Sven“ .. Fanny afgaf nu en
omständlig berättelse om sin färd och huru
säc-karne blifvit förvarade i hålan på Mossholmen.
“Flicka, jag svär, ja, jag svär vid salig far
mins minne, att du passar bättre till karl än
qvinna! Jag vill efter denna dag ta dig till min
kompanjon .. det vill jag.“
“ih nej, jag hjelper mig nog med mindre,
pappa! Jag tackar emellertid gud, att jag nu
för allo slipper den odräglige, efterhängsne
Gran.“
“Ja, men jag“ — svarade Holmer, från
förtjusningens svindlande höjd återkommen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
