Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egde den ringaste frändskap med min ädle
vän.
Henrika var långt ifrån ful, men bredvid
Leopoldine förekom hon så, emedan en
tydlig afund, en sötsur bitterhet vanställde hennes
ansigte. Leopoldine var englagod mot den
fattiga Henrika och fördrog med tålamod all
den brist på kärlek, ja på vanlig artighet, som
röjde sig hos henne, då fråga blef att
uppfylla någon Leopoldines önskan. Denna
af-vighet anmärktes emellertid af Richard, och
han förställde henne att hon borde ändra
uppförande, om hon ville blifva en gerna sedd
medlem af familjen.
Men Henrika lät ej böja sig. Hon hatade
Leopoldine för hennes skönhet, hennes
mildhet och älskvärdhet, ja för alla hennes vackra
egenskaper, och ju mer hon insåg att detta
hat, hvilket hon ej förmådde dölja, gjorde henne
sjelf obehaglig i våra ögon, desto mera
tilltog det.
Först längre fram erfor jag att hennes
förhållande hade ännu en annau orsak: den
ovärdiga qvinnan älskade mig med vild
passion. Hennes kärlek till mig hade upptäckt min
till Leopoldine — och nu hade hon de
förfärligaste vapen till hämd för min likgiltighet
och Leopoldines öfverlägsenhet.
Men denna hämd, väl uttänkt, skulle
nalkas endast så omärkligt, att vi sjelfva ej
måtte känna hur nära den var, innan den på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
