Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leopoldine och trodde sig säkerligen hafva
hört galet, då Henrika med halfsnäsig eller
nästan föraktlig ton lät undfalla sig uttryck,
som ännu ingen annan än hon sjelf begrep.
Men vid ett sådant tillfälle hörde jag
Richard för första gången yttra sig med
stränghet. “Jag måste erinra dig, Henrika, att, om
du vidare glömmer dig i den grad som du nu
gjort, du får ursäkta att jag ber dig uppsöka
ett annat hem!“
“Och jag,“ svarade djerft den oblyga
qvin-nan, retad till ytterlighet, troligen genom den
omständigheten att jag åhört tillrättavisningen,
“jag ville önska att här icke funnes någon, som
glömmer sig mer än jag!“
“Hvad menar du?“ frågade Richard häftigt
under ett uttryck af förvåning. “Anser du
kanhända att jag icke eger rätt att taga min
hustrus parti emot dig, emedan du befinner
dig i en ställning, som fordrar grannlagenhet?
Men förstå mig rätt, Henrika, då jag säger:
gör dig du värd denna grannlagenhet, och
den skall icke uteblifva!“ Efter dessa ord
lemnade han rummet.
Men Henrika uppslog ett af dessa
vedervärdiga skratt, som vittna om brist på både
finkänslighet och god uppfostran. Derefter
försvann äfven hon.
“Jag begriper icke,“ sade Leopoldine, “hvad
för en elak anda som fått makt med Henrika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
