Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blodiga lik stod städse i det bleka
månskenet, samvetsqvalen voro mina stjernor, minnet
min dag och tanken på evigheten min natt...
Sådant var mitt lif! Och likväl hade jag blott
varit svag så som mången. Det var ej min
hand som drog fram händelserna. Men denna
eländiga svaghet lades ej under en fast tygel.
Och deraf kom att jag i stället lades i ijättrar
af en annans synd... Förfärligt: jag hade ej
ens spelat i detta sorgdrama annan roll än
verktygets.
–––-— Henrika blef öfvertygad att hon
af mig ej kunde vinna annat än den djupaste
vedervilja. Till tack lät hon mig veta, att
Richards bref till Leopoldine hos denna släckt
den sista gnista förnuft, som dödsposten
lem-nade qvar. Fasan att veta det hon sjelf,
genom att ej åtlyda hans bön att vända om, varit
skulden till det blodiga slutet, jemte qvalet
deröfver att Richard gått bort i tron på
hennes brottslighet, hade gifvit det sista slaget:
vid 22 års ålder blef hon lefvande begrafven
inom murarne af de vansinniges hem, hvarifrån
hon först efter en flerårig kamp gick att åter
möta den älskade.
Då jag tillfrisknat, drogs jag inför rätta.
Richards bref inlemnades till domstolen genom
Henrikas försorg, ty hennes hat till Leopoldine
var ännu icke släckt: den armas rykte skulle
fullkomligt söndersmulas och mitt förhållande
till båda makarne på samma gång sättas i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
