Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIONDE TIDSKIFTET
En af de två.
Andra kapitlet.
Stormens brus, hafvets gny, bränningarnes
dån hade tusen gånger för Georgs öra
sammansmält sina starka ackord er, men ännu
aldrig bade denna musik förmått döfva honom.
Men nu, med ögonen fasthäftade på dessa
blad, hvilka innehöllo blott den korta sagan
om ett menniskolif, kände han sig i denna
tryckande luft omsusad af lidelsernas
bränningar, sorgens vejemmer och ångrens dödsqval —
så döfvad, så slagen, att allt i oreda
sammanblandades för hans sinnen. I inbillningens
farkost dref han redlös omkring på detta
främmande haf, slungad än hit, än dit, sträfvande
att finna en ankarplats.
Ändtligen kom en vägledande stråle att
lysa honom: det var den första rediga tanken,
och det var ej någon sjelfvisk tanke:
“Och jag, jag har icke skyndat till min
olycklige, min beklagansvärde far! Jag har
låtit honom, som i ändlösa år förtärts af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>