Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herr Ture hann icke fullborda meningen,
innan pigan med kaffet seglade in genom
dörren, hvarvid hon upplyste att Kalle ändtligen
var i skyndsamt antågande, men ensam i båten.
i;Då har han ej träffat doktorn!“ yttrade
jaktlöjtnanten med förställd nedslagenhet,
hvälf-de i sig kaffekoppen och tecknade åt
uppas-serskan att hon kunde gå sin väg ....
“Nå, Kalle, hvad har du för nyheter?“ var
herr Tures första fråga, då Kalle stängt
dörren efter sig.
“Hur är det med helsan — tror
löjtnanten sig om att ge sig ut i mörkningen?“
“Jag ger mig ut i denna stund, om något
står att vinna ... Tala!“
“Nå, i går natt postade jag vid Strand.
Men inte så mycket som en katt rörde sig
derifrån. Det var precist som löjtnanten
förutsa’: de tordes inte så snart sticka näsan ut
efter den dusten, som de pröfvade på i förgår.
’Jag må derföre,’ tänkte jag, ’så godt först som
sist följa den andra ordern och ge mig uppåt
Ersängen: der skall det åtminstone spörjas
om Rasmusson är borta. Ar han inte det, så
ha vi godt hopp om att kolifejen lyckas.’“
“Nå, min beräkning slog väl in?“
“Ja, löjtnanten skall få höra... Hela
dagen i går strök jag omkring Ersängen, för att
hålla utkik efter Holmer. Fram vågade jag
mig inte förrän i qvällningen. Men då, så
förklädd och utmålad som jag var, kunde jag no?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
