Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håll, myndighetens segel ligga botteurefvade,
men bäst det var, vände sig vinden—då löste
herr Ture ut först ett ref.. så ett*.. och när
så hela seglet utbredde sig, blef det
Luktare-Kalles tur att refva och ofördröjligt hissa
su-bordinationsflagg, ty jaktlöjtnanten egde då i
sin makt att skada Kalle, åtminstone lika
mycket som Kalle honom.
“Men icke ett ord sporde du om platsen,
der de gömt varorna?“ frågade herr Ture,
låtsande sig icke hafva förstått den sista
häntyd-ningen.
“Nej — men det kan göra oss detsamma,
när vi veta tiden, då de ska inträffa...
Löjtnanten tar väl emot Holmer?“
“Det kostar på utaf f-n, men för att göra
honom fullt säker, så får jag väl beqvämamig
dertill.“
Patron Holmer, vida skild från
föreställ-niugen om den makt, jaktlöjtnanten äfven i sin
närvarande belägenhet utöfvade, lade snart till
vid Rössö-bryggan och fann lämpligt att
utbrista i djup förvåning, då han såg tulljakten
ligga så aftacklad liksom hon här ärnat
öfver-vintra.
På vägen upp till fru Strömsten, hos
hvilken patronen naturligtvis hade sitt
hufvudqvar-ter, mötte han en af Rössö-piltarne, just en af
dem, som varit med i försåtet mot jaktlöjtnan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
