Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom en lång lind rings tid. Vore det väl
möjligt att nu, sedan han blifvit gammal och själen
ej mera egde styrka att emotstå de
sönderslitande qvalen, denne samme förbarmande fader
skulle tillstädja att han mistade sitt stöd, sitt
hopp, sin sälla tro om en glad förlossning och
åter nedstöttes i det bottenlösa djup, ur
hvil-ket han blifvit uppdragen?
Och än en gång bad han, bad, under det
ångestsvettens kalla droppar fuktade hans
panna: ‘Gif mig frid, o fader, och hvarje jordisk
önskan vare död för mig ... Jag känner det
nu: jag har icke förtjent den nåd, som
hug-svalat mina sednare år. Jag har, för att
tillfredsställa mitt hemliga högmod, nästan inledt
min sons hjerta^på villovägar, jag har alltför
ifrigt bedt om det, som kanske icke varit
honom nyttigt, på det jag sjelf skulle ega den
sällheten att veta min afkomling vara i
besittning af sina fäders jordiska gods *.. Nej,
ingen ro ... Nicoline, o Nicoline, jaga bort alla
dessa gengångare, som återkommit... Nicoline,
heliga engel, jag hör icke dina böner–––––-
bed, bed, så att jag må förnimma ljudet af din
röst!“
Och i sin öfverspänning tyckte Letsler sig
höra himmelska toner, höra hur Nicoline ännu
en gång vid allfaders tron sökte utverka nåd
för den botfärdige syndaren; och under denna
samma starka öfverspänning tyckte han sig
äf-ven se hur för hvarje bön en stråle nedföll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
