Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obestämd fruktan att redan möta sonens blick,
låtsade han sofva. ■
Georg smög sig fram till sängen.
“Om jag nu,“ tänkte Letsler, “kunde skönja
hans ansigte, skulle det kanhända — ja,
troligen — uttrycka andra känslor ändem, som jag
får se.“
Men denna fruktan vek snart undan för
en ljuf och innerlig fröjd: han kände sin panna
lätt vidröras af sonens kärleksvarma kyss och
hörde honom hviska: Sof, sof.. .medan du
sof-ver, vill jag bedja för dig liksom i natt!“
Nu försvann ur Letslers själ både blygsel
och misstro. “Har du äfven i natt bedt för
mig, min Georg,“ sade han med stor rörelse,
“o, så vet då att jag tror det dina böner
tillvunnit mig det lugn, som var nära att åter gå
under! Jag känner mig ännu matt och
förlamad, men endast till kroppen: själen har med
nytt möd i rest sig ur striden; Gud har icke
förkastat mig, ty jag erfar i mitt hjerta att du
ännu älskar mig med samma kärlek.“
• • “Icke med samma kärlek, pappa — nej,
med en vida starkare! Har jag ej lidelser
tillräckligt häftiga för att begripa makten af
passionens stormar, och har jag ej hjerta för att
fatta det omätliga qvalet af ett lif sådant som
pappa fört, och har jag ej en känsla nog varm
att kunna tacka Gud för det han ändtligen
låtit sin nåds sol lysa öfver den trötte
vandraren? Ack, jo, jo — alltsammans känner jag i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
