Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I förmaket utanföre brann en enslig lampa.
Dörren till salongen stod på glänt.
‘Vid denna dörr lyssnade han några
ögonblick med återhållen andedrägt. Han hörde
ingenting . . . “Ack, hon är säkert icke der!“
Han gick likväl in. Stegen hördes knappt
på mattan.
I den lilla hvilsoffan satt Elvira. Hennes
hufvud var till en del böjdt mot handen. Hon
kastade icke en enda blick på månen, som
likväl öfvergöt hela hennes gestalt med sitt
herrliga skimmer.
Georgs lågande blickar hvilade på henne,
som icke anade hans närhet. Än en gång flög
en hastig suck tillbaka till Fanny — gud vet
om det ej var en tacksamhetssuck... “ack!“
Hvarifrån kom detta sakta “ack“, som
ljöd så nära henne? Elvira upplyfte hufvudet
och blickade mot dörren.
“Gode gud, Georg., kapten Letsler!“
Hon köm icke längre: han stod redan
bredvid henne. Hans rörelser, hans blickar
förkunnade allt, men hans läppar
framstammade blott det enda ordet: “Elvira!“
Slagen af hennes hjerta måtte säkerligen
återljudit i hans, ty han tog hennes hand och
lade den öfver .sitt eget våldsamt flygande
hjerta. “Så, Elvira, så slår det dig till mötes
jag är fri!“
Blott ett enda lätt utrop, men detta inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
