Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mau, på hvars fasta och redliga kärlek en
hustru kunde bygga sin lefnads lycka....
‘‘Likväl, om jag varit i Georgs ställe,“ tänkte han,
“skulle jag icke af svaghet för min hustru
kunnat såra en qvinna, som jag förut eftersträfvat,
genom att inbjuda henne till det fartyg, som
under dessa förhållanden måste djupt plåga
henne att se!“ Men med nöje erinrade han sig
nu att Georg icke gifvit något svar.
Sednare på dagen tittade Georg in i Nisses
kammare och nämde då att han ärnade med
sin hustru dagen derefter helsa på hos patron
Holmers. Liksom händelsevis tilläde han: “Går
det ofta bud nu mellan Grafvernaoch Strand?“
Nisse, med sin lilla klokhet och kännedom
om fordna förhållanden, tänkte för sig sjelt:
“Nog begriper jag hvarför han frågar så mycket
som så!“ Men högt svarade han: “Jag ärnar
mig, jag, till Strand i eftermiddag för lite
handels skull.“ Och det var Nisse liksom han
erfarit ett slags triumf, då han föreställde sig
att den unga frun icke skulle få se mamsell
Fanny så bedröfvad som hon kanske
inbillade sig.
Då det unga paret om aftonen kommit i
ensamhet, sade Elvira, under det hon arm i
arm med Georg stod vid fönstret och blickade
uppåt stjernorna, som så vänligt blänkte på
den mörka hösthimmeln: “Jag vet ej, min
älskade, om jag misshagade dig med mitt förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
