Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ja — han har gifvit frid... Hur godt är
det mig ej nu emot den dagen, då jag, jagad
af mina inre stormar, tog min tillflykt hit till
detta skär! Och snart skall det blifva ännu
mycket bättre än i närvarande ögonblick ...
snart, dyre son, är min längtan slut: din mor
... o, hvilket återseende!“ Han tystnade, och
en stråle af längesedan slocknad eld brann i
den matta blicken.
“Min dyre far, jag kan ej missunna dig
den himmelska sällhet, du går att möta, men
store Gud, är det ej förlåtligt om jag — så
fattig, så fattig som jag då blir — önskade att
få följa dig ... äfven jag har en älskad och
saknad maka att möta.“
“Icke så, min Georg! Vid 27 år, i en knappt
hunnen mannakraft, är det ej rätt att tala på
detta sätt. Dina sorger ha varit stora, djupa
och bittra, men de kunna läkas r... och om
jag ej alltför mycket bedragit mig, har ditt
hjertas sår redan varit på väg att läkas?“
“Ja, pappa, jag måste bekänna det! En
känsla af blygsel har hittills hindrat mig att
tillstå hvad jag var säker om att pappa anade.“
“Och hvårföre skulle du blygas för det
att i din unga själ en frisk vår vill blomstra
upp igen! Ifall du aldrig älskat någon annan
än Elvira, skulle jag hafva undrat öfver att
du redan hunnit på nytt känna kärleken. Men
nu är det helt annorlunda. Hon, till hvilken
dina känslor återvändt, var ditt allt, innan du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
