Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rLåt oss tala om det der sedan, min gode
Severin! Angelägnare är att höra huru du
funuit dig, min vän?”
’’Jo, jag är förvånad att jag kunnat stå
bi så som jag gjort: på min ära har jag icke
druckit fyra glas punsch och har ändå icke
starkare feber än vanligt, knappt det!”
”Punsch, säger du, punsch?71
”Ja, och jag säger dertill att jag intagit
en ganska grundlig supé! Sällskapet var
muntert, det gjorde mig ung på nytt, kortligen:
hela tillställningen var en godbit från gamla
tiden, och derföre fick jag aptit och godt lynne.”
?’Ack, hvad denna skildring gör mig
lycklig . . Dina ögon ha också verkligen en glans,
som utvisar ett friskt sinne.”
”Du fördömer då icke längre, Laura lilla,
doktorn och Lars Mauritz för deras envishet?”
”Jag — nej, nej: jag hade troligen orätt.”
”Det hade du, mitt barn! Din blinda
till-gifvenhet kom dig att skämma bort mig. Så,
till exempel, äro mina rum alltid så mycket
eldade, att.. att.. .”
”Hvad att?”
”. . . att vi med ens måste draga upp
spjellen. Jag har nu andats luften ute och
tål vid att den här inne blir mer passande
för mina lungor.”
”Nej men, hur väl allt detta passar sig!
Jag är förtjust — du skall icke alls mera
be-höfva mig.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>