Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’’Icke mera behöfva dig — jo, alltid!”
”Åh nej, min gode svåger, du glömmer
mig snart. Och då jag icke mera är här,
så skall det minsann icke hända hvarken att
det blir eldadt för mycket eller att dina
hvilo-stunder bli betyngda med de små
beqvämlig-heter, som jag slösat på dig.”
”Jag förstår dig ej?”
”Du frågade mig nyss hvad jag förehade..."
”Det frågar jag ännu?”
”Nå väl, jag.. . Men låt oss sätta oss,
Severin.... låt mig så bär taga din hand
och . .. och ... förlåt, om jag icke kan hindra
en tår att falla på den!”
Det blef icke en tår: det blef ett helt litet
duggregn.
”Kära, käraste barn, aldrig har jag sett
dig sådan som i afton!”
”Huru skulle du också det — jag lemnar
dig om några dagar, lemnar dig för alltid.”
Severin gjorde en åtbörd, som uttryckte
hans förundran.
”Jag var sysselsatt att göra upp räkning
på ditt linne, att ordna det inne hos dig sjelf,
emedan min befattning med det — lik .. .
lik . .. liksom med mycket annat bär i huset —
måste ha ett slut.”
Det är fåfängt att beskrifva hvilken
ansträngning det kostade lilla fru Laura att
hinna till punkt; och nu, då denna punkt var
uppnådd, egde hon nästan ingen röst i behåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
