Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
galoppaden öfver den gröna gräsvallen i vår
trädgård vid fåglarnes qvitter och blommornas
sus. "’ * 1 •
Nu är jag bedröfvad — men var icke ledsen:
om en liten stund blir jag nog glad igen . . .
Jag fann mig således ensam, jag, som egt
så många ljufva band, luen som då icke visste
det ringaste om;min egen karakter.
Huru prosten 1 och ni, min förmyndare,
korresponderade’ er emellan bekymrade mig
då icke särdeles. ’ Jag tyckte om att under
min första sorgtid få vistas i prostgården.
Det var en tid af bara tårar.
Sedan, när jag blef hignare och när
Charlotte gifte sig, var jag icke heller misslynt
med att komma till öfverstinnan.
Hon förde mig ut till* dessa nöjen och
lustbarheter, som jag fordom i hemlighet suckat
efter.
Låt mig nu förtro er en sak eller rättare två!
Jag tycker myéket om att roa mig, och
jag kläder mig icke 6tört mindre gerna.
’ Men1 väöta — ni’ skall få1 ett ännu
fullständigare förtroende.
Så länge jag lefde i min egen familj,
visste jag ej att jag hade fel, icke heller att
jag var vacker...! nu vet jag båda delarne.
Man smickrar mig för den sista
egenskapen. Och kan ni väl tro, min förmyindare, ni,
söm säkert ’på*goda skäl med leda vändt er
bo^t från all fåfänga och fläld, att detta smic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
