Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådet Wendelsköld springa ur en vagn? Hvem
hade sett honom förgäta ceremonielet, och det
för intet annat än att tala vid sina egna
pupiller, dem han nog kunde träffa hemma?
Nej, han fick i stället tala med
komraerse-rådinnan, som i egen person, jemte sin man,
kom ända ut till trappan för att emottaga
den ärade gäst, hvilken hela staden slets om
att få se, den tid han ännu hedrade
sällskaps-lifvet med sin närvaro.
Nu, då han på så lång tid dragit sig
ifrån verlden, var triumfen så mycket större,
hvadan också kommerserådinnan neg lika djupt
som hon brukade för de kunglige, då dessa
vid sina resor genom staden gästade i
mar-binska buset.
Men om kommerserådinnan visade en
utsökt hyllning för sin gäst, kunde heller
ingenting vara mera ”distingveradt” än vår hjeltes
personlighet i dag.
Svartklädd och snöhvit — så snöbvit att
kinderna täflade med balsduken och kråset,
på hvars ena sida cn enda stor juvel blixtrade —
hade han i hela sitt väsende, i sina rörelser
och i sitt milda ansigte detta episka lugn,
som värmer hjertat och tillåter striderna hvila.
Det fattades honom endast ett snöhvitt
hår i stället för de långa ljusbruna bucklorna.
Hade han egt det förstnämda, skulle nian
tagit honom för en patriark, grånad under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
