Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJag bar det också — jag skall bevisa
det . . . det vore feghet att nu öfverliiggaf .
Inom några ögonblick voro båda klädda.
Med fasta steg anträdde Viola sin vandring.
Insvept i den långa vida kappan, följde
löjtnanten efter
”¡Säg åt någon71, hviskade han. ”att
mamsell Jeanne Sofie skickat bud!”
De mötte en vaktmästare, hvilken Viola
med förvånande stadig röst bad underrätta
fru Wendelsköld att ett hastigt bud från
krigsrådets hus kallat benne (Viola) hem till
sin vän.
När vaktmästaren väl passerat, lutade sig
den darrande unga flickan intill sin följeslagare
och sade sakta:
”Men om någon frågar hvem löjtnanten är?"
”En bekant... Ts . . gå hastigt och ropa
med rask röst krigsrådet Wendelskölds vaguf
Lyckligtvis var betjeningen alltför upptagen
att se efter hvilka fruntimmer som foro hem.
De båda flyktingarne hunno utan
svårigheter ned på den stora platsen utanför rådhuset.
Den var fyld af folk, som sorlade och
pratade rundtomkring.
Löjtnanten vidrörde sin följeslagerskas axel.
”Krigsrådet Wendelskölds vagn!”
Violas hjerta slog hårdt af ångest — rösten
var dock försvarligt stadig.
Men den person, som körde krigsrådets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
