Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag ha skuld i Emils död och Jeanne Sofies
elände!”
rNej, nej, kära barn, icke har du någon
skuld — så grym och tillika oändligt dura
kan väl ingen vara att man skulle påstå det!
Man kan blott icke hindra sig att tänka det
Gnd varit bra nådig, i fall ban tillåtit att du
tagit ett annat steg, än hvad du gjorde
Men vi tala ju blott om dig och nästan glömma
Jeanne-Sofie — hon .. .”
Viola vred sina händer: hennes ausigte
var hvitare än den hvita nattdrägten.
”0”, utropade hon, ”bland alla sorger i
lif-vet fins det inga förfärligare än de, som icke
kunna hjelpas!”
”Min beklagansvärda vän, om det gagnade
till något, skulle jag säga dig att
Jeanue-Sofies olycka icke är sil objelplig, att ej
åtminstone hennes heder kan räddas.”
”Huru — på hvad sätt då?”
”Jag vet att kommerserådet Marbins skulle
bifalla lysning mellan Emil och Jeanne-Sofie,
om .. .”
Viola studsade tillbaka.
’’Lysning, då ban är död?”
”Tyst, tyst — det vet man icke. Detta
rykte motsäges: man bar ju ej sett någon
döds attest. Hur många förlista ha ej
återkommit, ehuru gud vet att det enligt
underrättelserna icke ser sannolikt ut att löjtnant
Emil återkommer.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
