Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Du tror 6å, men kärleken har sina
medel att kufva den sårade stoltheten.”
”Här är hvarken fråga om kärlek eller
stolthet, utan om förnuftet, som dödar, der
föraktet ej räcker till.”
Det hördes ett djupt och qväfvandc
andedrag eller, rättare, en andepressning.
Den sjuke spratt häftigt till — det tunga
moluet föll åter öfver hans själ.
”Hon är här, här inne i rummet! Jag hörde
en sång — det var hon som sjöng .. en
dödssång vid min begrafning; och Lars Mauritz
höll liktalet.. . syperbt: ’Ännu ung till åren,
begåfvad med en utmärkt yttre gestalt, en
upphöjd själ och ett hjerta blankt som en
ädelsten, kuude han ha sökt och alltid varit
säker att hafva funnit ett hjerta, som med
stolthet besvarat lians’ .... Ha-ha-ha. . Lars
Mauritz, måste stryka ut det der — ställ om att
man icke får skratta åt hans parentation!”
”Fröken Viola”, sade doktorn, i det han
förde den unga flickan fram från sitt
gömställe, ”då man haft det vidunderliga modet
att uppoflra det högsta, bör man väl äfven
ega det mindre att försmå smulorna . . de
innehålla stundom ämnen, som äro farliga. Och
nu säger jag: Besök aldrig mer sjukrummet —
hans lif hänger på en nog svag tråd för att
ej tåla sådana skakningar som denna.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
