Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laura hade en skuld, en skuld så stor,
att Viola ej förstod hur hon någonsin skulle
kanna förlåta henne.
”Jag har icke varit hos dig på länge!”
sade Laura med cn ton så sorgsen, så
nedstämd, att man begrep att en förändring, som
ej var konstlad, måtte ha föregått med henne.
”Det kunde icke ha varit något nöje för
dig att titta hit. Det fins minnen, som man
helst glömmer.”
”Du är kallad till min svåger?”
”Ja!”
”Jag undrar icke att du svarar mig med
denna köld — du har rätt till än mera, ty jag
har ej handlat som jag bort emot dig. Och
likväl är det nu jag som varmt beder dig
om en nåd.”
”En nåd af mig?”
”Du har i din makt att störta mig hos
Severin. Gör det ej .. . Det kan icke gagna
dig att med den första onda gerningen i ditt
lif träda till altaret.”
”Jag förstår dig ej.”
”Jo, nog förstår du . . . Om Severin forskar
och frågar efter anledningen till ditt
oförklarliga beslut — du vet dock att du tog det på
egen hand, af medlidande för Jeannc-Sofie —
så ve öfver mig, om du för honom berättar att
jag med mitt olyckliga, tusen gånger ångrade
besök upphettade din fantasi!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
