Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hustru ha gifvit ett löfte, som ej är kändt af
mannen ?”
”Det bchöfver ingalunda vara en
hemlighet för honom. Men mins, att det är i frökens
framtids och välfärds namn som jag gör denna
bön — mins att det är min sista!”
”Se här då min hand . ..”
Severin vidrörde helt lätt de utsträckta
fingerspetsarna.
”Tack, min fröken... Och nu återstår
mig ej mer än att ursäkta det jag icke efter-
kommit frökens önskan att få blott en vigsel
och icke ett så kalladt bröllop! Men verlden
är så benägen till onda omdömen. Man bör
se att detta giftermål, med hvilket hela staden
så länge sysselsatt sig, gick lika ordentligt
till som alla andra.”
”Jag har ju också fogat mig. Men
efterspelet, bjudningarne — dem resa vi ifrån.”
”Det var en nyhet som jag ej hört och
den jag ej tillstyrkt, i fall jag blifvit råd-
frågad.”
”Af hvilket skäl då?”
”Af samma skäl som jag önskade se en
stor societé vid frökens bröllop: man bör
ingenting ha att förvånas öfver . . . Dock nog!1’
Nu uppsteg Viola för andra gången.
Krigsrådet gjorde ingen invändning.
Men att gå från detta sista besök var
lättare sagdt än gjordt, trots all den styrka,
som hennes sjelfkärlek här erhållit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
