Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett fördrag.
Det erfordrades en icke ringa grad af
själsnärvaro för att hvarken skrika eller
svimma vid den syn, som mötte Viola.
Eq hustru, hvars samvete varit rent, kunde
hafva skrämts till döds deraf — se’n då en
bustru, hvars samvete måste darra.
Men Viola stod nu lugn, tydligen beredd,
icke att afvärja stormen, men att ej låta den
böja sig till jorden.
Charles hade gått fram några steg.
Hans ansigte var hvitt som döden, men
eldslågorna från hans ögon upplyste det och
visade en man, hvars raseri var så
utomordentligt, att det ofelbart qväft honom, i fall det
ej fått gifva sig luft.
”Jag har hört allt — begriper du . . allt,
allt!”
”Jag begriper det, Charles, och jag fattar
mycket väl det vilda uppror, som rasar i hela
din varelse. Men det var ej äldelt af dig att
lyssna.”
”Hvad — du svarar mig med en förebråelse,
du, som borde ligga i stoftet för mina fotter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
